Nu har snart 3 månader gått av år 2010.
Under dom 3 månaderna har vår familj varit sjuk i 2. Som tur är i omgångar
Först jag i 2 veckor sen turades barnen om och sen var det crickas tur och senaste tiden ahr det avrit Oliver som hela tiden fått feber.

Jag börjar känna mig lite smått instängd.
Vi stannar helst inne när det är feber som hägrar och när alla väl är friska så planerar vi nåt lite roligare.
Men det har hela tiden blivit så att nån blir sjuk när den "roliga" dagen kommer.

Jag har i alla fall 1 gång trotsat Olivers feber och då åkte vi till badhuset. Barnen älskade det och olivers feber från dagen innan var som bortblåst o kom inte tillbaka förrän 5 dar senare eller nåt.

Nu väntar 2 månader med en massa kalas, sammanlagt 6 stycken. 3 i april och 3 i maj Sen kommer sommaren, i juni fyller Oliver 2, i juli fyller Wilma 4 och även min farmor fyller år.
I augusti har vi fullt upp...
Den 7:e fyller min morbror år plus att vi ska gå på bröllop och även min kompis (som för övrigt är bruden) fyller detta datum. Den 10:e är det min systers tur och sen tar vi en paus fram till september då cricka fyller och sen hoppar vi till november när min mormor fyller.

Men hösten ska vi INTE längta efter. Har saknat sol så mycket så när det är en gråmulen dag som denna tycker ja att det är rätt så trist. Favorit vårvädret är sol och 10 plusgrader, gärna 15.

Jag passar på att under mina vabdagar städa lite. Det ska helst vara skinande rent på fredag. Så det är bäst jag återgår till det och så hör jag en liten kilel som vaknat från sin middagslur som inte varade längre än 1 timme. men det är jobbigt med täppt näsa.

Kram

Solen har lyst med sina varma härliga strålar hela den här veckan. Jag tackar och bockar för jag har varit ledig hela veckan lång. Dock har jag inte kunnat ta mig så långt utanför dörren då Oliver varit hemma och varit sjuk ända sen förra fredagen.
Även cricka har varit sjuk sen i tisdags och jag kan svära på att han har mitt. Fast lite mildare.

Oliver fick feber förra fredagen tror jag det var och det satt i till tisdagen med varierande temp. Sen släppte det (lagom till supparna tog slut) och idag hade han 38,2 igen.

JAG BLIR TOKIG!

Nu har vi snart varit turats om att vara sjuka i 2 månader. Helt otroligt.
Jag ahde sett fram emot att få vila upp mig åtminstånde liiite när barna skulle varit på dagis och få lite ensamtid. Men icke. Får hoppas dom är friska från det mesta (snor kan nog hänga var ett tag till) på måndag så att jag får några stunder för mig själv. det är så mycket som kommer efter i hushållet.

På våra barn märks det inte när som har upp till 38,9 eller nåt.
Lite gnälliga kan dom va, men mellan varven är dom duracellkaniner i alla fall. Så dagarna går åt till att torka näsor, ge alvedon. Trösta i 5 sekunder mellan varven (för Oliver är rätt så klantig, både frisk och sjuk) och bli allmänt slutkörd då det är riktiga syskongräl dom emellan.

Så ork till att städa hela huset finns inte.
Skulle gärna ha hemhjälp, men då jag blir lite stött när folk städar upp min oreda och det inte blir "rätt" eller vad man ska säga, ja då är det bara jobbigt... Då gör jag ändå om det. När de är skaplig ordning och reda så får man gärna dammsuga åt mig, men där går gränsen.

USch, hur ska det bli när jag är gammal och folk måste städa åt mig?

Idag har i alla fall cricka för tillfället känt sig okej, så vi har städat i ordning i köket, rensat på alla köksbänkar och så för av nån konstig anleding samlas det VÄLDIGT mycket grejer där. Skulle tro att det beror på att Oliver inte kommer åt saker där, även fast jag nu sett tendenser på långa armar och klättringsövnignar.
Men det är i alla fall vår akilleshäl och jag vet inte om det nånsin komemr att bli bättre.

Strunt sak samma.

Har börjat tagit tag i vikten mer ordentligt och köpte mig igår en stegräknare. Har lite svårt och ställa in känsligheten men det löser sig nog. Så varje gång jag går utanför dörren ska jag sätta på mig den. Målet till att börja med är att gå 7000 steg per dag. Klarar jag det utan problem, så lägger jag på 1000 steg till. Det är ju lite olika hur många steg som blir normalt en dag när jag jobbar. Men allt över 7000 är plus.
Skulle även ha köpt mig ett träningskort på friskis i veckan o börjat lite smått där, men som det ser ut nu med sjuka barn och så, så väntar jag nån vecka till. Måste kolla på jobbet också om jag får pengar från jobbet. Har ju blivit lovad att få vara kvar till siste augusti(!) och då tro jag dom betalar, men om jag nu inte skulle få det så betalar ja allting själv och det kan ändå vara bra och veta.

Kontrollfreaket i mig behöver det.
Seciellt nu när bilen är på verkstad för att remmen och spännanordningen pajat, hejdå 3800 sparade kr.
Det kunde blivit värre, men vi väntar lite med det.

Nu hoppas vi svärmor/farmor dyker upp snart och lillkillen vaknar.


Kram på er