Jag hoppades, jag trodde, jag ville verkligen....
Men näe...

Vad det handlar om?
Jo, åka och handla med barnen. Fy säger jag bara.
Hur mycket jag än pratar med dom innan och i affären så har dom på nåt konstigt sätt 1000 gånger roligare än vad jag har. Tills arga mammans tålamod är helt slut. Jag hade varnat innan för att om dom inte skäpte sig fick Oliver sitta i vagnen. Tyvärr blir han alltid den som får sitta i vagnen för jag vet att Wilma blir lugn då. Sätter jag Wilma i vagnen så är risken ganska liten att Oliver lugnar ner sig. Oftast blir det att jag åker själv o handlar för jag vet hur det är, kanske därför som det spårar ur när dom följer med. 
Om bara en av dom följer med är dom som guds änglar o så önskar jag att det kunde vara jämt när vi åker iväg. För nu får ni inte tro att det bara är i affären dom är så, nej nej, det är överallt. Många gånger för att Wilma triggar igång Oliver, vilket dock tog ett tag för oss att förstå... 

Även eftermiddagen och kvällen gick i duracellkaninens tecken, men jag hann knappt i fatt klockan.
Imorrn ska vi åka hem till mamma och pappa och få hjälp med skitbilen så den går igenom besiktningen. O barnen, ja dom kan springa ute och leka tills dom blir blå eller helt enkelt däckar. Det innebär att det kan bli en lugn kväll...

Snart är klockan kväller och det ska bli skönt, även fast vi inte gjort nåt fysiskt så msåte nog mitt huvud vila från allt tjat och gnat idag...

Kram på er ♥